|
GEFLE CUP Ordförande Sekreterare Lena Stenbeck Kassör Telefon: 026-143170 Ledamot
Mats Nordqvist Mobil 073-6528834 Kastsjöstrand
5A 80423
Gävle mastnord@live.se Ledamot Kenneth
Andersson Suppleant J-O
Thörnberg Telefon: 026-79513 Mobil: 070-6279518 Fiskarvägen 49 81431 Skutskär Suppleant Telefon: 026-191834 stenake.bergstrom@makepro.se Suppleant Ethel Forsberg Telefon: 026-611048 Mobil: 0736905848 Gullregnsgatan 3 1tr 802 82 GÄVLE etstfo@spray.se KONTAKT Tävlingskommitte TUK Sten-Åke Bergström Nils-Göran Stenbeck Tommy Lundqvist |
|
||||||||
STADGAR
för den ideella föreningen
Klubben bildades 1976.
Stadgarna har senast ändrats vid årsmöte 19860323.
Idrottsrörelsens verksamhetsidé
Idrott är
Idrott är fysisk
aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.
Idrott består av
Idrott
består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott
Vi
organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans
utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott
Vi delar in
vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott
till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar
upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20
år.
I
barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets
allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del
av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I
ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad
tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.
I
tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat
vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel
och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad
betydelse.
Vår verksamhetsidé
Vi vill på
alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl
fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.
Därför vill
vi utforma vår idrott så att
• den i alla led ständigt utvecklas och
förbättras till form och innehåll
• alla som vill, oavsett ras, religion,
ålder, kön, nationalitet, fysiska
och psykiska förutsättningar, får
vara med i föreningsdriven
idrottsverksamhet
• den ger upplevelser och skapar kontakt
mellan människor ur olika
samhällsgrupperingar
• de som deltar får vara med och bestämma
om och ta ansvar för sin
verksamhet
• den ger alla som deltar en kamratlig och
trygg social gemenskap.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Ändamål
Föreningen skall verka för boulesportens utveckling i
Gävle.
Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga
verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”.
Föreningen
skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.
2 § Sammansättning
Föreningen
består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
3 § Tillhörighet m m
Föreningen
är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska Bouleförbundet och är därigenom ansluten till Sveriges
Riksidrottsförbund (RF).
Föreningen
tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF), inom vars område föreningens
hemort är belägen samt Svealands Bouleförbund, specialidrottsdistriktsförbund
(SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort, Gävle är beläget.
Föreningen
är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut
fattade av överordnat idrottsorgan.
På begäran
av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF‑styrelse är föreningen
skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa
organ begärda uppgifter.
4 § Beslutande organ
Föreningens
beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
5 § Firmateckning
Föreningens
firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter
gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.
6 § Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens
verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m
den 1 januari t.o.m den 31 december.
7 § Stadgetolkning m m
Uppstår
tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är
förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I
brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem
förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av
dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna
skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 29 §.
8 § Stadgeändring
För ändring
av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna
röster.
Förslag
till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
9 § Upplösning av föreningen
För
upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet
avgivna röster.
I beslut om
upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall
användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta
föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i
folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet,
jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt
revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas vederbörande SF.
FÖRENINGENS MEDLEMMAR
10 § Medlemskap
Medlemskap
beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten
till.
Ansökan om
medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att
motarbeta föreningens ändamål eller intressen.
Beslut att
avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.
I beslutet
skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att
överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet
skriftligen tillställas den som fått avslag på
medlemsansökan.
Beslut om
vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna
i RF:s stadgar.
11 § Utträde
Medlem som
vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och
anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.
Medlem som
inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får
anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall
genom att personen avförs från medlemsförteckningen.
12 § Uteslutning m m
Medlem får inte
uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att
betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet
eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.
Beslut om
uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad
uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om
tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället
meddela medlemmen varning.
Beslut om
uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid,
minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som
föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för
överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen
tillställas den berörde.
Beslut om
uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den
berörde överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.
13 § Medlems rättigheter och
skyldigheter
Medlem
• har rätt att delta i sammankomster som
anordnas för medlemmarna,
• har rätt till information om föreningens
angelägenheter,
• skall följa föreningens stadgar och
beslut som fattats av
föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda
organisationers stadgar,
bestämmelser och beslut.
• har inte rätt till del av föreningens
behållning eller egendom vid
upplösning av föreningen,
• skall
betala medlemsavgift senast en månad efter anfordran samt de övriga
avgifter som beslutats av
föreningen.
14 § Deltagande i den idrottsliga
verksamheten
Medlem har
rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är
vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Medlem får
inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om
denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras
utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF
beslutat om en annan ordning.
Är
arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den
idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta
endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.
ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE
15 § Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ,
hålls före utgången av februari månad på tid och plats som styrelsen
bestämmer.
Kallelse
till årsmötet skall av styrelsen senast två veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller kungöras i ortspressen.
Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i
klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring,
nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan
fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det
anges i kallelsen.
Verksamhets‑
och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med
budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande
skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I
kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
16 § Förslag till ärenden att behandlas
av årsmötet
Såväl
medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag
från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet.
Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.
17 § Rösträtt samt yttrande- och
förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat förfallna
medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 16 år har rösträtt på möte.
Rösträtten
är personlig och får inte utövas genom ombud.
Medlem som
inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
18 § Beslutförhet
Mötet är
beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på
mötet.
19 § Beslut och omröstning
Beslut
fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med
undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning
alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut
eller relativ.
Val avgörs
genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit
högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller
sig till antalet avgivna röster.
För beslut
i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av
antalet avgivna röster.
Omröstning
sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.
Vid
omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds
av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad
avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut
bekräftas med klubbslag.
20 § Valbarhet
Valbar till
styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen och som
under året fyllt 16 år. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till
ledamot av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen.
21 § Ärenden vid årsmötet
Vid
årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
1. Fastställande
av röstlängd för mötet.
2. Val
av ordförande och sekreterare för mötet.
3. Val
av protokolljusterare och rösträknare.
4. Fråga
om mötet har utlysts på rätt sätt.
5. Fastställande
av föredragningslista.
6. a)
Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
b) Styrelsens
förvaltningsberättelse (balans- och resultaträk-
ning) för
det senaste räkenskapsåret.
7. Revisorernas
berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
8. Fråga
om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
9. Fastställande
av medlemsavgifter.
10. Fastställande
av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
11. Behandling
av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
12. Val
av
a)
föreningens ordförande för en tid av 2 år;
b) halva
antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av_________________ 2
år;
c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd
turordning för en tid av ett år;
d) 2 revisorer jämte en suppleant för en tid av
ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
e) 2
ledamöter i valberedningen för en tid av ett _________ år,
av vilka en skall utses till sammankallande;
f) beslut
om val av ombud till SDF-möten (och ev andra möten
där föreningen har rätt att representera med ombud);.
13. Övriga frågor.
Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen
eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.
22 § Extra årsmöte
Styrelsen
kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen
är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel
av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall
avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När
styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa
sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med
förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas
medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i
ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås
i klubblokalen eller på annan lämplig plats.
Underlåter
styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort
framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra
årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt
på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i
17 § och 18 §.
VALBEREDNINGEN
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av minst två av årsmötet valda
ledamöter varav en skall vara sammankallande
Valberedningen
sammanträder när den sammankallande ledamoten eller minst halva antalet ledamöter
så bestämmer.
Valberedningen skall senast 3 veckor före årsmötet
tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för
nästa mandattid.
Senast en vecka före årsmötet skall valberedningen
meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.
REVISORER
24 § Revision
Revisorerna
har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll
och övriga handlingar.
Föreningens
räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Revisorerna
skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste
verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna
revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.
STYRELSEN
25 § Sammansättning
Styrelsen består av ordförande samt 2,
4 eller 6 övriga ledamöter. Styrelsen skall bestå av kvinnor och män.
Styrelsen utser
inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare
som behövs.
Vid
förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd
turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes
ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.
Styrelsen
får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men
kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses
till befattning inom styrelsen.
26 § Styrelsens åligganden
När årsmöte
inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för
föreningens angelägenheter.
Styrelsen
skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för
föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas
intressen.
Det åligger
styrelsen särskilt att
• tillse att för
föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
• verkställa av årsmötet fattade beslut,
• planera, leda och fördela arbetet inom
föreningen,
• ansvara för och förvalta föreningens
medel,
• tillställa
revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och
• förbereda årsmöte.
Ordföranden
är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens
förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för
föreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har
ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe.
Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte
annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och kassören.
Sekreteraren
• förbereda styrelsens sammanträden och
föreningens möten,
• föra protokoll över styrelsens
sammanträden,
• se till att föreningens handlingar hålls
ordnade och förvaras på ett
betryggande sätt samt ansvara för
att föreningens historia dokumen-
teras,
• se till att fattade beslut har
verkställts,
• om ordföranden inte bestämmer annat,
underteckna utgående
handlingar,
• årligen upprätta förslag till
verksamhetsberättelse för föreningen.
Kassören
• föra medlemsförteckning och se till att
medlemmarna betalar
beslutade avgifter till
föreningen,
• se till att föreningen söker bidrag från
stat, kommun och idrotts-
organisationer m.fl,
• svara för föreningens bokföring vilket
innebär skyldighet att föra
bok över föreningens
räkenskaper,
• årligen upprätta balans- samt
resultaträkningar,
• utarbeta underlag för budget och
budgetuppföljning,
• se till att föreningens skatter, avgifter
och skulder betalas i rätt tid,
• i förekommande fall upprätta och avge
allmän självdeklaration,
särskild uppgift,
kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och
övriga föreskrivna uppgifter inom
skatte- och avgiftsområdet,
• föra inventarieförteckning, i vilken
också av föreningen förvärvade
priser införs,
• se till att såväl föreningens medlemmar i
föreningens verksamhet
som föreningens byggnader, idrottsmateriel,
priser och övriga
tillhörigheter är försäkrade på
ett betryggande sätt.
27 § Kallelse, beslutsmässighet och
omröstning
Styrelsen
sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter
har begärt det.
Styrelsen
är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet
ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens
samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden
utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
Suppleant(-er)
skall alltid kallas till sammanträde.
I
brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom
skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte
upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande
sammanträdet.
Vid
sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden
och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas
till protokollet.
28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen
får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av
ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem
eller anställd.
Den som
fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall
fortlöpande underrätta styrelsen härom.
TVIST
29 § Skiljeklausul
Talan i
tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan
tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller
SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande
gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna
kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens
kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan
parterna.
Bilaga
Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på
alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl
fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är
fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och
utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så
att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen.
Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara
kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre.
Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott
svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje
och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan
behöver utmaningar och mål att sträva efter.
Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt
tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre
resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker
tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå
detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt
bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter
medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet
att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger
gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett
avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en
trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra
människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom
ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar
människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde
som ska vara tillgängligt för alla som vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten
har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas
skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i
alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.
På de
flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin
verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull
identifikation med orten.
Idrotten är
en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.
Det finns således mycket som
är bra med idrotten...
Men
eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också
viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter
att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de
aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje
deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas
efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla
medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar
verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje
människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl
genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen
och tävlingen.
Fostran
Idrottens
föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska
med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt
sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig
respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar
och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom
idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är
skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.
Jämställdhet
Idrotten är
lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är
lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas
jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter
för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig
idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen
genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som
mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar
också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla
för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att
tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent
regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl
på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från
och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att
uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott
utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt
bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära
utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.
Sund ekonomi
Inom
idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang
och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter
sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är
till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och
etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra
kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom
att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera
nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och
religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra,
respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar
främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I
idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder
själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten
ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda
och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling
i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är
idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas,
uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi
beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra
barn. Medvetenhet om miljöns krav och
människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran.
Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin
verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder
dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl
rättigheter som skyldigheter.
Ovanstående stadgar antagna vid
årsmötet
20060221
(
Jan-Ove Thörnberg
Christer Axenstål
Ordförande
Kassör